Vad som flög i mig.

Det är nästan bokstavligt jag säger det.
Gick ut på promenad och det kändes som jag flög fram i den kalla sommarkvällen i lilla döda arvika.
Dock var det ganska fint. Men jag vill inte sluta gå.
Jag gick min vanliga runda på 35min men jag ville inte sluta gå som sagt så jag fortsatte.
55min promenad blev det då ist, Bara sådär. Gött! Som dom säger i värmland...
Nu ligger jag i pojkvännens säng och våld-gosar med katten.
Han är ju så söt så man kan dö.
En riktig tiger! Ibland kallar jag honom för snurre, för han snurrar runt på rygg när han ska få upp en dörr.
Haha, när ska han lära sig!

Rulle (snurre) lindberg :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0